Under semesterveckorna når du oss för akuta ärenden på följande nummer:
V.28
Andreas: 0706 69 97 32
V.29-31 har vi stängt men vid akuta ärenden kan ni nå oss på något av nedan nummer:
Anders:
0706 69 97 80, Karl: 0706 69 97 35, Andreas: 0706 69 97 32. Vid mindre akuta ärenden får ni gärna skicka mejl till service@crf.se så tar vi tag i dem när vi är tillbaka i augusti.

IMD i BRF

Spara pengar med effektiv energiförbrukning i din BRF

Individuell mätning och debitering, IMD, innebär att varje lägenhet i ett flerbostadshus mäter sin förbrukning av el, varmvatten eller värme separat och debiteras utifrån det. I stället för att kostnaden slås ut lika på alla oavsett vad man faktiskt förbrukar, betalar varje hushåll för sin egen del. Systemet är välkänt i hyresrättsvärlden, men för bostadsrättsföreningar finns det särskilda förutsättningar som styrelsen behöver ha koll på innan ett beslut fattas.

Kan vi hjälpa dig?

Vad krävs för att en BRF ska kunna införa IMD?

Till skillnad från en hyresfastighet där ägaren ensam bestämmer, är en bostadsrättsförening ett demokratiskt styrt kollektiv. Det påverkar vad som krävs rent juridiskt. Enligt Bostadsrätterna måste föreningens stadgar uttryckligen ange att styrelsen kan fatta beslut om individuell debitering. Saknas den skrivningen är det inte möjligt att gå vidare utan att först ändra stadgarna, vilket kräver stämmobeslut med kvalificerad majoritet. Det är ett steg som många föreningar missar. En förening kan ha all teknisk vilja i världen men ändå stå still om stadgarna inte är på plats.

Är det lagkrav på IMD för föreningar?

Krav på IMD av värme och varmvatten i befintliga flerbostadshus trädde i kraft den 1 juli 2021. Kraven gäller dock bara för fastigheter med sämst energiprestanda. Enligt Boverket är gränsen satt till ett primärenergital som överstiger 200 kWh per kvadratmeter och år i de flesta av landets län, och 180 kWh i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Från och med 1 juni 2022 gäller dessutom ett ovillkorligt krav på IMD av varmvatten vid uppförande av nya flerbostadshus.

Det finns undantag. Om installationen bedöms som tekniskt ogenomförbar eller ekonomiskt olönsam utifrån Boverkets beräkningsmetod, behöver IMD inte installeras. Detsamma gäller om planerade energieffektiviseringsåtgärder sänker primärenergitalet under gränsvärdet.

IMD av el och kallvatten omfattas inte av några lagkrav och är alltid ett frivilligt beslut för föreningen.

Är IMD Lönsamt?

Den vanligaste formen av IMD i BRF:er gäller el, och den kallas ofta för gemensam el. Principen är att alla privata elabonnemang avslutas. Föreningen tecknar i stället ett gemensamt abonnemang och köper elen samlat, medan varje lägenhet mäts individuellt och debiteras på avgiftsavin.

Fördelen är framför allt ekonomisk. Varje hushåll slipper den fasta nätavgiften som annars betalas per abonnemang. Infometric uppger att besparingen i snitt landar på 1 500 till 2 500 kronor per hushåll och år. IMD-system.se anger ett snitt på 1 000 till 1 500 kronor, vilket speglar att besparingen varierar med lokala nätpriser och hur fastigheten ser ut.

Utöver kostnaden tillkommer en annan effekt: de boende ser sin förbrukning och tenderar att använda mindre. Det är inte enbart en teori. Studier visar att snittförbrukningen minskar med 15 till 30 procent när individuell mätning och debitering av el och vatten införs.

Moms och debitering

En sak som ofta förbises när en BRF överväger IMD är momshanteringen. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en förening som debiterar el och vatten utifrån individuell förbrukning bedriver momspliktig verksamhet. Det innebär att föreningen behöver momsregistreras och hantera momsredovisning för de poster som avser IMD-debitering. Det är administrativt hanterbart, men det är ett krav som måste vara på plats innan debitering påbörjas.

Processen från beslut till driftsatt system

Att gå från tanke till fungerande IMD-system tar tid. En rimlig ordning för en BRF är:

Stämman behöver ta ställning till principfrågan och, om stadgarna inte tillåter individuell debitering, till en stadgeändring. Styrelsen kan därefter begära in offerter, jämföra leverantörer och ta fram en besparingskalkyl. Installationen görs av en elentreprenör i samarbete med mätleverantören. Gamla abonnemang avslutas och de nya mätarna driftsätts. Förvaltaren kopplar in debiteringsunderlaget i avihanteringen.

Det är inte mer komplicerat än så, men varje steg kräver att rätt aktör är med. En mätleverantör kan hantera avläsning och dataleverans, men momsregistrering, stadgeändring och stämmobeslut är föreningens ansvar att driva.